Fettbrandsläckare F6L

Nästan hälften av alla bränder i hotell och restauranger startar i köket. I flertalet av bränderna består brandhärden av fett och olja från fritöser, spisar och stekbord. Fettbränder är svårsläckta och i många fall innebär släckningen risk för personskador. Faran är också stor att bränderna sprider sig via ventilationskanaler till andra delar av byggnaden.

Idag finns därför brandsläckare speciellt utvecklade för fettbränder i kök. Släckarna är fyllda med en unik släckvätska framtagen för släckning av matfett och olja. Den har många gånger högre effekt än de tidigare använda kolsyresläckarna och risken för brännskador på grund av stänkande matolja har minimerats.

Idag föreskriver många restaurangkedjor och brandförsvar att fettsläckare skall installeras i kök där fritöser och stekbord finns. Rekommenderas för användning där fritöser finns.


Länktips!
Komplettera gärna med en brandfilt

Produktdata

Här kan du lära dig lite mer om brandsläckare, vad du skall tänka på när du köper en, vad du skall tänka på om det börjar brinna och vilken typ av brandsläckare som passar just ditt behov. Som företagare kan du även lära dig mer om t.ex. vad som gäller för transporter av farligt gods och krav på brandsläckare.

Släckeffekt
Det säljs idag en uppsjö av billiga släckare som inte uppfyller ens det lägsta av de krav som man bör ställa på en brandsläckare. Kort kan man beskriva en brandsläckares släckeffekt (hur stora bränder som de släcker) på följande sätt. På brandsläckaren står t.ex. bokstäverna A,B,C. Som ovan står de för att just den brandsläckaren släcker bränder i A: Träd och tyg, B: brandfarliga vätskor och C: gaser. Före dessa bokstäver skall det stå en siffra som visar på hur stora bränder just den släckaren släcker. Siffran skall utläsas på följande sätt: Tänk dig en vedtrave. Traven är ½ meter bred, ½ meter hög och (siffran för A) meter lång. T.ex. rekommenderar konsumentverket minimum 27A, 183B C på en 6 kg brandsläckare i bostäder. Detta betyder då att den i trä släcker en brand som motsvarar en vedtrave som är ½ meter bred, ½ meter hög och 2,7meter lång. Siffran för A står alltså för antalet decimeter som vedhögen är lång. Komplicerat? Inte så konstigt eftersom detta är ett mått framtaget i laboratorium.. Det ni behöver veta är att ni absolut inte skall välja en släckare för en bostad där siffran före A är mindre än 27. Helst högre naturligtvis.

Många användningsområden för pulversläckare
Lämpliga användningsområden för pulversläckare är allt ifrån lägenheter, villor och fritidshus till fordon och fartyg samt i lantgårdar, verkstäder och förråd. Den enkla hanteringen gör att 6 kg släckarna uppfyller försäkringsbolagens krav för jordbrukstraktorer, grävmaskiner och andra anläggningsmaskiner. Släckarna är även godkända för användning också på fordon som transporterar farlig gods (uppfyller Räddningsverkets ADR-regler).

Rekommendationer:
Se pdf-fil ovan utarbetad av Stockholms brandförsvar och Svenska brandredskapsföreningen.

Pulver har den bästa släckeffekten
Pulver är det släckmedel som har högst släckeffekt och är mest kostnadseffetivt. Det släcker en brand på följande tre sätt:

• Kedjereaktionen i branden stoppas. Pulvret binder upp de fria radikalerna och stoppar fortsatt förbränning.
• Pulverkristallerna smälter och bildar en glasyr på det brinnande ämnet. Det hindrar effektivt återantändning.
• Pulvret kyler branden. Det åtgår energi när pulvret bryts ner och smälter.

Pulver är det enda släckmedel som är klassat för samtliga brandtyper, d.v.s. för brand i:

• A: Fibrösa material som trä, typ och papper.
• B: Plaster och vätskor som bensin och olja.
• C: Gaser, t.ex. stadsgas och gasol.

Släckaren kan även användas mot elektrisk utrustning eftersom släckmedlet inte leder ström. Pulversläckarna är köldbeständiga och kan vara placerade utomhus även vintertid.

Skum, enkelt att sanera vid små bränder
Skum består av vatten och ett koncentrat som när släckaren används, skapar skum. Skumsläckare är generellt sett sämre på att släcka bränder än en pulversläckare. Fördelen är att skumkoncentratet enkelt torkas upp efter en släckningsinsats. Vissa skumsläckare är godkända för att släcka bränder i elektrisk utrustning upp till 1000 volt. Detta står då uttryckligen på släckaren. Observera att alla våra skumsläckare är godkända och klarar just detta.

Kolsyra, ger inga släckrester
Kolsyresläckarna används främst för känslig maskinutrustning och annan utrustning där en ren släckning är betydelsefull. Släckarna är speciellt lämpliga i halvslutna mindre utrymmen där gasen förångas och skapar en obrännbar atmosfär i hela utrymmet. Utomhus, i synnerhet i blåsigt väder, kan släckarna vara direkt olämpliga eftersom koldioxiden helt enket blåser bort.

Koldioxid är effektivt mot bränder i första hand i

• Vätskor och plast (Typ B bränder)

I kolsyresläckare består släckmedlet egentligen av frusen koldioxid. Detta kommer vid kontakt med brandhärden att förångas. Detta betyder att det efter en brand inte blir kvar några släckrester från släckmedlet vilken är en fördel vid t.ex. brand på kontor då exempelvis datorer annars kan ta skada av släckmedel som flyger omkring runt branden. Kolsyra används i första hand för att släcka brand i olika former av plast (t.ex. i datorer) men är dock ett relativt dåligt släckmedel. Fördelen är som tidigare nämnts att det inte lämnar några släckrester. Vanligen brukar man i kontorsmiljö använda sig av t.ex. en st skumsläckare och en st kolsyresläckare. Vid en brand kan man då först prova att släcka denna med kolsyresläckaren. Fungerar det så slipper man sanera för släckrester och datorer i omgivningen klarar sig. Om branden däremot är för stor kan man snabbt byta till en skumsläckare som är bättre på att släcka bränder.

Tillsyn, service och underhåll
En pulversläckare bör kontrolleras i.a.f. en gång i kvartalet. Kontrollera då att den inte är skadad (en släckare är ett tryckkärl, en skadad brandsläckare kan därför vara direkt skadlig och bör skrotas). Vänd den även upp och ned och skaka försiktigt. Detta görs för att pulvret inte skall fastna i botten med resultat att släckaren inte fungerar vid behov. En pulversläckare som sitter i ett hem bör gås igenom och återfyllas en gång vart 10:nde år. En pulversläckare inom industrier eller på maskiner (inkl. bilar) vart 5:e år. En släckare som har utlösts bör omladdas omedelbart även om man bara använt en liten del av pulveret. Detta beror på att den annars kommer att tappa trycket (ungefär som ett bildäck som punkterats). Företag har dessutom krav på sig att detta genomförs samt att det varje år görs en kontroll av en fackman.

Nytt släckmedel avsett för fettbrand
Brand i matfett och matolja är mycket svåra att släcka och det är mycket stor risk för återantändning. Brinnande fett har en temperatur på ca 400 grader C. Självantändningstemperaturen är normalt 330 till 350 grader C. Det får till följd att återantändning sker efter släckning om inte fettet har kylts under antändningstemperaturen. Släckmedlet bör därför också ligga kvar på fettytan och hindra därigenom återantändning. Inget av de befintliga släckmedlen uppfyller dessa krav. Detta är anledningen till att en ny typ av släckmedel har tagits fram och utvecklats. Släckmedlet består av en kaliumbaserad saltlösning. Rent släcktekniskt reagerar saltlösningen kemiskt med matfettet och ger en flerfaldig släckeffekt enligt följande:

• Vätskan saponifierar och bildar tillsammans med fettet ett tvålliknande täcke över fettet.
• Vattnet i vätskan förångas och kyler fett och plåtytor.
• Ytterligare kylning erhålls genom att saltlösningen reagerar med fettet och bildar koldioxid.

Släckarna från Dafo brand har provats och godkänts enligt den tyska och engelska normen DIN V 14406-5 samt BS 7937:2000. Kriterierna för godkännande enligt dessa är:

• Provbål på upp till 1 * 0,5 meter med 75 liter fett skall släckas fullständigt.
• Ingen återantändning får ske under 20 minuter efter släckning.
• Fettet skall under en 20 minuters period kylas ner till 30 graders C under antändningstemperaturen.
• Inget matfett får under släckning stänka utanför provkärlet.

Släckare som uppfyller dessa krav får förses med F-symbolen som anger att de klarar fettbränder.

Konstruktion:
Behållarna består av stål som är lackerade med slagtålig epoxylack. Invändigt är de behandlade med två lager av korrisionsskyddande polyetenbeläggning.

Ett måste för alla kök med fritöser:
Traditionellt har vi i Sverige använt kolsyresläckare för skydd av kök. Släckar tekniskt har CO2 många brister: Kyleffekten är låg och trots att kolsyresnö har en temperatur av –78 grader C är kyleffekten låg, bara en tiondel av kyleffekten från vatten. CO2 hindrar inte återantändning. Efter släckning ventileras kolsyran snabbt bort. Återantändning kan ske på grund av värmen. Koldioxid har ett tryck på över 50 bar. Koldioxid som sprutar ut stänker ofta ut fett ur fritöser och grytor och sprider branden och orsakar brännskador.

Alla kök som har fritös, stekbord, spisar eller annan utrustning där stora mängder matfett förkommer bör därför förses med fettbrandsläckare. Kolsyresläckaren kan sitta kvar för skydd av elektrisk utrustning och annan utrustning där en ren släckning krävs. Det är lämpligt att märka upp släckarna med varselskyltar för brandsläckare och tilläggsskyltar som anger att släckaren är avsedd för fettbrand. Stockholms brandförsvar och branschföreningen SVEBRA beskriver i sina rek. att kök där en risk för fettbrand föreligger skall förses med fettbrandsläckare.

ADR – Transporter av farligt gods
Mer info kommer snart

Mer läsning - länkar
Räddningsverket om brandskydd